Fjällforskning från 60-talet lever vidare i Ammarnäs

Vinden viner när vi med raska steg traskar upp genom fjällbjörkskogen upp mot kalfjället på Kraipe i Ammarnäs. Framför mig går Martin Green med nätta steg. Bakom mig knatar Sören Svensson, 82 år, fram med vandringskäpp i handen. I sommar har den 57:e säsongen av ett av världens längsta övervakningsprojekt genomförts i Västerbottens fjällvärld.

Text – Linnea Ivarsson

– Titta! Tornfalk! Den där svarta pricken där borta, utbrister Martin.

Vi vandrar vidare upp genom fjällbjörkskogen.

– Korp, där till höger just över trädtopparna, signalerar Martin igen.

Den saktfärdige herren med käpp längst bak är Sören Svensson. Han började under 50-talet inventera fågellivet i Vindelfjällen då en lång rad stora vattenkraftsutbyggnader planerades i landet. Byggnationerna fortsatte in på 60-talet, men då hade flera röster höjts i protest mot den nya vattenkraften i älvarna. 1963 startade därför forskare från Lund en studiegrupp – LUVRE, Lund University Vindel River Expedition – för övervakning och forskning om fågelfaunan i älvens omland.

”Att det blev Ammarnäs beror främst på att många orörda naturtyper fanns bevarade här”

Sedan dess har forskargruppen årligen rest till Ammarnäs för att inventera fjällfågel och fjällvegetation under några veckor i juni på ideell basis.

– Att det blev Ammarnäs beror främst på att många orörda naturtyper fanns bevarade här, berättar Sören, som varit med ända sedan starten.

Hörseln krävde uppgiftsbyte

Vindelälven räddades från utbyggnad efter ett regeringsbeslut, men sällskapet tyckte så mycket om att jobba i Ammarnäsfjällen att man fortsatte forskningen. I sommar genomfördes den 57:e säsongen av fågelinventeringar, insektsinventeringar och vegetationskarteringar. Men eftersom Sörens hörsel försämrats över åren så har han behövt skifta uppdrag ute i fält.

– Jag har så dålig hörsel att jag behöver hörapparat, så jag kan helt enkelt inte notera fåglar med hörseln. Då var granar och tallar, som står still hela tiden, ett lämpligt forskningsobjekt, skrattar han.

”I jämförelse med många andra djur är det lätt att räkna fåglar”

Fåglar lätta att studera

Fjällfåglar är en viktig indikator för hur fjällmiljöer och ekosystem mår. Forskaren Martin Green har övergripande ansvar för forskningen inom LUVRE och har varit verksam i 15 år.

– Tre orsaker till att man tittar på just fåglar är dels deras viktiga roll i den biologiska mångfalden, dels att det är lätt att kommunicera resultat om fåglar till människor eftersom alla vet vad fåglar är, men det viktigaste är den praktiska delen; i jämförelse med många andra djur är det lätt att räkna fåglar, säger Martin som själv räknar fåglar på fjällheden.

Viktig miljömålsindikator

Miljömålen Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv har en stor roll i övervakningen i LUVRE där man också samarbetar tätt med bland annat Länsstyrelsen Västerbotten i den regionala miljöövervakningen

– Statusen på fåglar används som indikatorer på miljötillståndet i miljömålen. I storslagen fjällmiljö tittar vi på utvecklingen av arter som är typiska för fjällmiljöer. Om fjällmiljöerna mår bra bör arterna inte minska i antal. Vi samarbetar också regionalt kring miljömålen över länsnivå om fjällfåglar, berättar Martin.

”Vi brukar också säga att om man en gång kommit in i LUVRE så kommer man aldrig ut”

Det senaste halvseklet har bestånden varit mer eller mindre stabila bortsett från en dipp för ett par år sedan, men som nu ökar igen.

– Förändringar sker hela tiden och det enda vi vet är att det finns en variation. Vi vill främst se att det inte helt och hållet börjar gå enbart neråt.

Kommer du vara kvar i LUVRE för att undersöka det?

–  Ja, men inte så länge att jag kommer kunna se slutresultatet. Vi tycks kunna se förändringar med blotta ögat de senaste 10-20 åren, men det rör sig om långa tidsperspektiv.

– Vi brukar också säga att om man en gång kommit in i LUVRE så kommer man aldrig ut, skrattar Martin.

Kungsleden

78 km vandring genom Vindelfjällens vilda naturreservat. Från Hemavan till Ammarnäs går den södra sträckan av leden som sedan fortsätter ända upp till Abisko.

Hitta i Naturkartan

Naturkartan är en digital friluftsguide där du hittar naturreservat, leder, stugor och rastplatser. Ladda ner appen utan kostnad eller besök Naturkartans hemsida.

Upptäck Vindelfjällen

Ett av Europas största skyddade naturområde med mäktiga fjäll och milsvida kulturlandskap.