Vindelfjällens naturreservat
Vindelfjällens naturreservat sträcker sig från de fjällnära granurskogarna över stora myrlandskap till fjällhedar, kalfjäll och glaciärer. Högsta toppen i Vindelfjällen är Norra Sytertoppen på 1768 meter över havet.
Sveriges största naturreservat
Vindelfjällens naturreservat är Sveriges största naturreservat och ett av de största skyddade områdena i hela Europa. Totalt är Vindelfjällen 565 000 hektar stort, lite större än hela Hallands län. Människan har under 8 000 år lämnat avtryck i Vindelfjällen och här är vildmarken också kulturbygd.
Höga toppar, djupa dalar & vilda vatten
Vindelälvens mäktiga dalgång, Ammarnäs, Ammarfjället, Tärnasjöns breda dalgång och Norra Storfjället är reservatets centrala delar. I reservatet ingår också Björkfjället och Giertsbäcksdalen, Juktådalen, Väretje och Kirjesålandet. Artfjället är en friliggande del av reservatet väster om Överuman mot gränsen till Norge. Höjdförhållandena varierar starkt från dalgångarna, 500-600 meter över havet, till högfjällen, 1500-1700 meter över havet. Norra Sytertoppen 1768 meter över havet är det allra högsta fjället. Den lägsta delen av reservatet vid Jilliesnållie på stranden av Storvindeln ligger 342 meter över havet. Ett nät av björkskogsklädda dalar löper genom Vindelfjällen. I öster ingår vidsträckta fjällbarrskogar. I reservatet finns gott om sjöar och vattendrag som är opåverkade av vattenregleringar.
Bildat: 1974, 1988, 2017
Storlek: 564 918 hektar
Kommun: Sorsele och Storuman
Skyddsform: Naturreservat, Natura 2000
Förvaltare: Länsstyrelsen Västerbotten
På 1950-talet blev frågor om skydd för fjällområden aktuella i och med utredningar om vattenkraftsutbyggnader i Ume- och Vindelälven.
Länsstyrelsen Västerbotten beslutade om Vindelfjällens naturreservat den 25 februari 1974. Beslutet fastställdes av regeringen i juli 1975. Motiv för beslutet var den särpräglade fjällnaturen och områdets betydelse för friluftsliv. Skötselplanen för reservatet beslutades 1978.
Under 1980-talet genomförde naturvårdsverket en ”Urskogsinventering”. Den visade på värdefulla urskogar vid gränsen mot fjällen. Reservatsbeslut om fjällskogarna Kirjesålandet, Matsorliden och Giertsbäcksdalen togs 25 januari 1988.
Mattanberget blev en del av reservatet 1991.
2017 utökades naturreservatet ytterligare med 8600 hektar urskog i Akkan, Arvliden, Guorbåive, Matsorliden och Raningsberget som ligger i anslutning till reservatet sydöstra del. Samt med en del av Kraddsele mellan Vindelälven och den tidigare gränsen.
Om Vindelälven-Juhttátahkka
Vindelälvens avrinningsområde är ett biosfärområde inom FN-organet Unescos biosfärprogram. En Unesco-utmärkelse är ett erkännande av alla hållbara framtidsinitiativ som pågår i området och skapar utvecklingsmöjligheter.
Tre samebyar är verksamma inom reservatet. Från norr har Gran, Ran och Ubmeje samebyar mot varandra gränsande stråk med betesmarker och kalvningsland. Läs mer om samebyarna via länkarna.
Om rennäring på samer.se
Om rennäring på sametinget.se
För omkring 9000 år sedan var inlandsisens avsmältning fullbordad i den svenska fjällkedjan.
Människan kom tidigt till det område som idag kallas Vindelfjällen. Troligen var Atlantkusten befolkad och när ny mark frilades efter inlandsisen och klimatet tillät började man nyttja fjällområdet. Jägare och fiskare upptäckte snabbt nya möjligheter och nya naturresurser.
På Rasteklippan vid Tärnasjön har arkeologer funnit pilspetsar, avslag och en eldstad som är daterad till ca 8000 år före nutid. I fjällranden påträffar man också förhistoriska boplatser. Kanske var det vinterbyar i väntan på sommar i fjällen.
Under järnåldern börjar den samiska kulturen bli tydligare. Bland de äldsta lämningar som påträffats och knutits till samer är de så kallade stalotomterna, lämningar efter samiska bostäder.
PDF:er för nedladdning:
- Beslut och skötselplan Vindelfjällen
- Beslut och skötselplan Vindelfjällen Kraddsele
- Beslut och skötselplan Vindelfjällen utökning 2017
- Folder Vindelfjällen
- Leaflet in English
Länkar till externa sidor:
Föreskrifter gällande allmänheten.
Det är förbjudet:
- Att skada fast naturföremål eller ytbildning.
- Att störa djurlivet.
- Att framföra motordrivna fordon eller övriga transportmedel annat än på härför avsedda vägar, spår, leder eller inom särskilt angivna områden med undantag för transporter för rennäringen och för utnyttjande av rättigheter som upplåtits i särskild ordning.
- Att störa rennäringen.
- Att beträda fågelskyddsområdet Marsivagge 15 maj – 1 augusti.
I del av Vindelfjällen beslutat 1988/1991/1993 (Kirjesålandet, Matsorliden och Giertsbäcksdalen, Mattanberget (1991) samt Blekfjäll 1:5 och del av fastigheten Blekfjäll 2:1 (1993)) är det förutom ovanstående förbjudet att:
- Klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågelbo, lya eller gryt än 100 meter.
- Göra åverkan på mark eller växtlighet, torrträd och vindfällen inräknande.
- Framföra motordrivet fordon på barmark i terrängen.
I del av Vindelfjällen beslutat 2017 (Akkan, Arvliden, Guorbåive, Matsorliden och Raningsberget) är det förutom ovanstående förbjudet att:
- Framföra motordrivet fordon annat än på befintliga skogsbilvägar, med undantag för snöskoterkörning vintertid på snötäckt, väl tjälad mark eller is.
En renägares vardag i Vindelfjällen
Trots att Tobias Jonsson varit renskötare i hela sitt liv ser han inte sig som fullärd. Området som han verkar i är enormt, det sträcker sig över sju kommuner och en bit in i Norge. Ett av samebyns viktigaste områden är Vindelfjällens naturreservat.
En naturbevakares vardag
Järvspillning, nödved och oväder – det kanske låter som kärva komponenter i mångas öron. För naturbevakaren Mattias Oskarsson är det här standarden på sin arbetsplats.