Vanliga frågor & svar
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna vi får av besökare i Vindelfjällens naturreservat.
Fjällvett
När du beger dig ut i reservatet kan det vara bra att tänka på dessa punkter:
- Det är förbjudet att skräpa ner i naturen – plocka upp ditt skräp och ta med det till närmsta soptunna efter din tur.
- Tänk på att mobiltäckningen till största delen inte finns alls, alla mobilabonnemang fungerar olika eller inte överhuvudtaget. Vissa stugor har nödtelefoner och stugvärdarna kan oftast tipsa var det finns täckning i området.
- När du behöver uträtta dina behov i naturen, kom ihåg att gräva ner allt. Toalettpapper eller avföring på fjället är inget någon vill se eller ha med i sina semesterbilder. Det finns små lätta spadar som passar att bära med sig eller så kan du täcka över med sten.
- Har du hund – håll den kopplad. Då skrämmer den inte vilda djur.
- Gå aldrig rakt emot betande renar, om de står i din tänkta vandringsväg – gå runt dem eller sätt dig ner och betrakta.
- Erbjud nya gäster att sova i sängarna i stugorna om du redan sovit en natt.
- Var beredd på oväder och kyla, även på sommaren och vid kortare utflykter. Låt vädret styra turen och välj rätt utrustning.
- Vandra inte utan karta, följ med på kartan så att du vet var du är.
- Tänk efter en gång till om du ska gå över toppar, särskilt Norra Sytertoppen. Fjället är väldigt väderutsatt och svårorienterat i sämre väder. Det ska vara stadigt och stabilt väder med bra sikt och inte så mycket vind. Du bör även ha bra utrustning vid en sådan topptur.
Vanliga frågor och svar
Ja, men det gäller att du ständigt har uppsyn över din hund. Håll hunden kopplad så att den inte stör renar eller vilda djur.
Den värdefulla naturen i ett naturreservat skyddas med regler om vad du får och inte får göra. Reglerna är olika för varje naturreservat men det kan handla om att du inte får avverka, jaga, fiska, tälta eller t.ex. ha din hund lös. Vad som gäller varierar mellan olika reservat, bland annat beror det på områdets karaktär och vilka natur- och friluftsvärden som ska skyddas.
Praktisk information om stugor längs Vindelvaggileden.
Ja, karta rekommenderas alltid. Var noga med att ha den senaste versionen. Följ med på kartan så blir du inte osäker när stigen delar sig och du undviker långa onödiga omvägar. Karta är också bra om du vill göra avstickare från leden. Då rekommenderas även GPS/kompass. Fjällkartan finns även att ladda ner till mobilen men förlita dig inte på mobil täckning i naturreservatet.
På STFs hemsida ”Båtar i fjällen…” under rubriken ”Södra Kungsleden…” finns aktuell information om båttaxi över Tjulträsket.
https://www.svenskaturistforeningen.se/guider-tips/fjallen/transport-fjallen/batar-fjallen
Tänk också på att att du ska ta dig från Ammarnäs till sjön Tjulträsket (8 km).
Det är svårt veta och säga var man har täckning med olika operatörer. Utgå från ingen eller dålig täckning ute i naturreservatet.
Nej, rastskydden är till för att rasta och bara för övernattning i nödfall. Veden är bara till för nödlägen. Rapportera till naturum Vindelfjällen om veden är slut. I rastskydden finns Vindelfjällen fjällsäkerhetskommittés nödlåda. Den får endast användas i nödsituationer. Rapportera omgående om den använts.
STF (Svenska Turistföreningen) bemannar följande stugor:
Läs mer på STF:s hemsida om när bemanning är på plats.
STF:s hemsida
STF:stugor med butik
- Aigertstugan
- Tärnasjöstugan
- Viterskalsstugan
Så länge du följer naturreservatets föreskrifter så får du tälta överallt.
Föreskrifterna i Vindelfjällens naturreservat hittar du här
Tack vare allemansrätten kan vi röra oss fritt i den svenska naturen. Allemansrätten fungerar om alla tar ansvar för att bedöma vad som är lämpligt just här och nu, genom att läsa landskapet och bedöma situationen.
Hur ser ledmarkeringar ut längs de statliga lederna i Vindelfjällen?
Sommarleder för vandring är markerad med orange färg på träd eller stenrösen. Vinterleder för skidåkning är markerad med röda träkryss. Tänk på att röda kryss markerar vinterleder som inte alltid är lämpliga att följa på sommaren. Orange färgmarkering finns direkt på kryssmarkeringens stolpar när sommarled och vinterled följer samma sträckning.
Efter leden finns också blå vägvisningsskyltar. Tänk på att kartor som visar leder är en färskvara, leder kan rivas eller nya kan komma till.
Nedan ser du några exempel hur det kan se ut.
Här ser vi en vinterled på fjället med röda ledkryss.
Vid dubbla kryss på en och samma stolpe betyder det att leden ändrar riktning alternativt delar på sig.
Vid rikliga snömängder så kompletteras ledkryssen med reflexkäppar.
Passager över is längs vinterled markeras med reflexkäpp när den bedöms säker att färdas på. Tänk på att isförhållanden är föränderliga och man färdas på egen risk, håll dig uppdaterad om isläget.
En sommarled med orange färgmarkeringar på tex rösen eller träd.
När vinter och sommarled följer samma ledsträckning kan det se ut så här.
Fjällsäkerhet
På Fjällsäkerhetsrådets hemsida kan du läsa mer om hur du kan förbereda dig inför din fjälltur. Med rätt kunskap om hur du och din utrustning fungerar gör fjällupplevelsen säkrare. Om olyckan är framme så är det bra att veta när du bör ringa efter fjällräddning och hur du gör.
Nedan finner ni Fällsäkerhetsrådets tips för en säkrare vistelse i fjällen.
Att använda karta och kompass är fortfarande det säkraste sättet att hitta rätt i fjällen.
Fjällsäkerhetsrådet
Bästa tiden för vandring är nog personligt vad man föredrar. Efter midsommar i juni har stugor och fjällstationer i väglöst land öppnat, de håller öppet till ungefär mitten av september. Försommaren har fina ljusa nätter och det börjar blomma på fjället men med värmen kläcks även myggen. I slutet av juli och början av september är det flest vandrare. I början av september slår första frosten till och fjället färgas i gult och rött, på högre höjd kommer även den första snön.
Oavsett vilken tid man väljer att vandra så är det viktigt att ta reda på om snön verkligen smällt undan och vårfloden sjunkit. Det skiftar från år till år, vissa år kan snön ligga kvar ända fram i juli längs vandringslederna. Vissa år kommer snöfallet tidigt i september och man får vara beredd på kalla nätter.
En renägares vardag i Vindelfjällen
Trots att Tobias Jonsson varit renskötare i hela sitt liv ser han inte sig som fullärd. Området som han verkar i är enormt, det sträcker sig över sju kommuner och en bit in i Norge. Ett av samebyns viktigaste områden är Vindelfjällens naturreservat.
En naturbevakares vardag
Järvspillning, nödved och oväder – det kanske låter som kärva komponenter i mångas öron. För naturbevakaren Mattias Oskarsson är det här standarden på sin arbetsplats.